granaterimagen, slutar som det vill

Jag satt ute och det var alldeles för varmt, och tanken slog mig att jag får aldrig träffa dig. Även fast jag vill. En snart fyraårig djupt inpräntad vänskap har lagt sig lite halvt på hyllan. Visst kan man säga att vi är vänner, och vi säger väl hej hur mår du när vi träffs. Ett telefonsamtal var och varannan dag men jag får aldrig träffa dig.

Och jag tycker det är synd.