granaterimagen, slutar som det vill

Johnny var Evas hjärtas låga.
Han var solen när det dagas,
han var parken när det våras.

Hur vet man egentligen när man är kär, vem bestämmer efter hur lång tid man kan bli det & hur känns det egentligen? Jag har alltid varit en expert på att inbilla mig fler känslor än jag har, & när jag väl har dom så sitter dom som berg, omöjliga att flytta på. Vad känner jag i magen som sakta men säkert vänder mig in & ut, vad har jag i huvudet. Det hjälper mig inte att jag tänker sönder varenda liten känsla, varje liten impuls & tanke. Jag behöver hjälp på traven, för jag vet inte vad som händer. Hur ska jag tolka allt jag tänker, känner i magen & allt som kan tolkas som pirr. Jag vet liksom inte hur jag ska göra, help me out här.